Västsidan efter 19mån

Denna sida har suttit uppe en sommar mer än norrsidan och är därför mer solbelyst dels pga den lägre tiden men också för att solnedgången belyser den här sidan i en gynnsammare vinkel än övriga sidor. Vi upplevde aldrig att denna sida blev randig så som norrsidan.

Norrsidan efter 15 mån

Den här bilden visar vår lockläktspanel efter 15 månader. Notera randigheten som uppkommit pga solens instrålning ifrån sidan. Då bildas ytor som skuggas av lockläkten. Dessa ytor grånar därför långsammare. En viss vit utfällning syns också på bilden men den verkar försvinna med tiden. Se bilden på västsidan.

Nästan två år senare

Hej järnvitriolare!

Jag driver några olika bloggar men den här, som jag mer eller mindre aldrig uppdaterar, är tveklöst den populäraste. Det tar jag som ett tecken på att det var korrekt att starta den.

Nu har det gått snart två år sedan vi bytte till vår järnvitriolade fasad. För nytillkomna så genomfördes arbetet under ett halvårs tid vilket i praktiken betyder att en av sidorna (västsidan) har fått exponeras för sommarljus två somrar och resten av kåken bara en sommar. Och det märks!

Västsidan har nu stabiliserats i en silvergrå ton som är ganska lik den färg vi eftersträvade. Möjligen kan jag tycka att man ser att den är järnvitriolad. Hade på nåt fåfängt vis varit snyggare om det såg ut som att den grånat på naturlig väg. De andra sidorna (särskilt norrsidan) har en bit kvar till silvergrått men de har mörknat mycket!

De fläckar där vi missade att stryka järnvitriol lyser igenom kraftigt. De blir klart ljusare i sin gråa ton. Den största nackdelen med den här fasadtypen är att jag inte kan sluta titta på hur det utvecklar sig.

En sak till som jag noterade igår är att vi tyvärr har en rätt tydlig, röd rand runt hela kåken i markhöjd. När det regnar på fasaden rinner järnvitriolen av och skvätter vid markkontakt upp på grunden. Den röda  färgen verkar inte vilja försvinna och jag har inte försökt att tvätta bort den. Det får bli ett senare målarprojekt.

Mer info kommer när det känns relevant.

Kort kommentar ett år efter färdigställan

Gick runt huset på nyårsafton. Kan bara konstatera att den sida av huset, som färdigställdes av mig sommaren 212 och som pekar mot väster, nu är vackert silvergrå. Övriga väggar tar sig men är mörkare. Särskilt norrsidan. De är nu ca ett år gamla.

Fortfarande är de små fläckar, där vi missat att stryka på järnvitriol i all hast hösten 2012, betydligt ljusare och syns faktiskt på långt håll.

Börjar bli dags att få upp bilder snart. Allt har sin tid. Hör av dig om du vill kolla in fasaden!

/Erik

Järnvitriol recept

Här följer receptet på järnvitriol som jag fick från Nordsjö idé och design på Getängsvägen i Borås. De hade för övrigt en mycket kritisk inställning till behandlingsmetoden. Så klart! De vill ju sälja färg. Deras argument emot är att det inte går att måla över en fasad som grånat utan att först ta bort de grå fibrerna. Ett sjuhelsikes jobb!

Fördelarna övervägde med lätthet nackdelarna i mitt fall. Att slippa måla är gött! Dock bör man vara medveten om att träet spricker när det får svälla och krympa med årstiderna. Jag har fått åtminstone fem underbrädor som spruckit ordentligt. Bara man ser till att ha ett ordentligt vindskydd så skall detta enligt byggnadsfysikens lagar inte vara ett problem. Det vatten som lyckas ta sig igenom rinner ju dessutom ut igen eller torkar ut. Jag har dessutom en tegelfasad bakom 3 av 4 väggar så jag behöver av den anledningen icke vara orolig. Om du är orolig är mitt tips att försöka använda så bra virke som möjligt och rata de som ser tveksamma ut när du bygger. Släng som ser ut att kunna spricka pga glesa årsringar, kvistar mm. Undvik också att spika/skruva parallellt så att underbrädorna kan röra sig fritt under locken.

Recept:
7-8 liter varmt vatten
800g Järnvitriol (järnsulfat)
1 msk diskmedel

+ ev bets för omedelbart och ev jämnare resultat (jag sket i det)

Några bilder

Så här såg huset ut i mars (Ska försöka vettigare bilder). Väggen där dörren sitter har varit exponerad för solljus sen i Jun 2012. Väggen och stolpen där altanräcket börjar ta form har suttit sen i nov.

En närbild på sittytan på sandlådan. Jag byggde locket till sandlådan i restvirke från panelbytet och här syns tydligt hur järnvitriolen lakas ur och missfärgar obehandlat trä när det regnar. En intressant iaktagelse som förmodligen är helt logisk är att locket till sandlådan grånat mycket fortare eftersom det hela tiden ligger vinkelrätt mot solen. Just vinkeln mot solen är viktig för att inte järvitrolbehandlat virke skall bli flammigt första tiden. Min norrsida är just nu randig efter ett halvår.

Vi försökte övervintra en oerhört trendig boll av buxbom i vårt mest väderskyddade hörn. Vi "lät bli" att vattna så den dog men bilden visar på ett ypperligt sätt vad som sker om solen inte kommer åt.

Järnvitriol, tankar, fakta och funderingar

Järnvitriol är helt enkelt järnsulfat som du blandar i vatten. Det påskyndar grånaden av träet. Koncentrationen är inte så viktig. Det viktiga är att man inte missar någon fläck som skall bli synlig på väggen samt att det inte får regna på virket den första tiden. Jag behandlade under tak men några av de grövsta brädorna fick inte plats. Därför samlades det vatten på ett par brädor vilket resulterade i fläckar. Det jämnar ut sig med tiden men det är ju onödigt! Vi målade på vätskan med pensel.

Hur träet reagerar beror på ett antal faktorer.

1. Kvalitén - är det finsågat går processen långsammare än om det är hyvlat. Hyvlat virke gav resultat direkt. 
2. Träslag - för att göra en lång historia kort så kan man säga att ek bli kolsvart på nolltid av järnvitriol. Sen är min slutsats att det är en glidande skala. Man får räkna med att en träpanel av gran behöver åtminstone ett år på sig innan det är "klart". 
3. Diskmedel - jag använde diskmedel med doft av citron när jag behandlade. Det stod så i receptet. Inte just citron men diskmedel. Det kan ha påverkat färgen på så sätt att jag fick en extra initial grön ton. Välj ett färglöst diskmedel
4. Mängden sol - hur fort det sedan går beror på hur utsatt för sol virket är. Några överblivna brädor låg kvar i en hög bakom huset. De som ej exponerats för sol ser fortfarande obehandlade ut. Av samma anledning kommer de olika sidorna på huset också att utvecklas olika.


Missfärgningar
Missfärgningar Man bör vara medveten om att järnvitriol missfärgar fönsterbleck och mer eller mindre allt annat som befinner sig under panelen. När det regnar lakas delar av järnet ur virket med rostfläckar som följd. Vi löste det genom att låta remsor av vindskyddsduk hänga ut över blecken som skydd. Marken under  västsidan är numera charmigt rödfärgad 30cm ut från fasaden ;). Återkommer med hur det utvecklar sig. Vi borde naturligtvis har skurat allt som riskerar missfärgning med jämna mellanrum men eftersom ingen information fanns att få så valde vi att slappa istället. 

Nu när hela fasaden är klar är det mycket tydligt var vi missat att stryka. Exempelvis kanter på hörnbrädor och baksidan av taksprångsbrädor. Vi väljer att se det som charmigt men visst skulle vi enkelt kunna komplettera dessa delar i efterhand. Om man av någon anledning behöver klyva en bräda så blir ju även detta område obehandlat vilket kan vara bra att tänka på.

Hållbarhet
Det ordet funderade jag en del på. Vad betyder det?  

För oss kom det att betyda ett fasadval som vi trodde att vi skulle gilla över lång tid samt en ytbehandling som är miljömässigt vettig. Jag frågade på Nordsjö ide och design i Borås vad de ansåg om järnvitriol och det var ord och inga visor. De menade att det var kass eftersom det omöjliggör senare behandling av fasaden. Det var det sämsta och samtidigt vettigaste inlägget i debatten hittills. För visst hade han rätt rent faktamässigt (något som inte är helt vanligt när man ringer målarfirmor). Men vi hade ju inte tänkt att måla fasaden så det var liksom inget problem. Jag misstänker att det snarare ligger till så här: 

"Vi gillar inte att sälja järnvitriol för det är svinbilligt och du behöver aldrig göra om det. Alltså tjänar vi inga pengar på dig."

Faktum är att forskningen på området visar att obehandlat trä (vilket är fullt jämförbart med järnvitriolbehandlat hållfasthetsmässigt) står sig minst lika bra som en målad fasad givet att träet får torka. Dessutom blir träet i mitt tycke bara snyggare med åren om man väljer järnvitriol. Järnvitriolens konserverande effekt är alltså försumbar. En norsk sida som heter treteknisk har gjort studier på olika mer eller mindre obehandlade fasader. Kolla in den för bilder. Man skall komma ihåg att en målad fasad är direkt kontraproduktiv i det fall som fukten ändå tränger in i träet. Då hindrar färgen träet från att torka med röta som följd.

Nu har det gått snart ett år sen jag behandlade en sida av huset och den sidan börjar bli vackert grå. Övriga sidor tar sig men så ligger de också ett halvår efter. Jag får se om jag lägger upp bilder. Det är liksom inte relevant eftersom bildskärmar mycket sällan kan återge verkligenheten på ett bra sätt. Kom hit och kolla istället!

Bli inte förvånad om den behandlade panelen först skiftar i grönt för att sen övergå i en mer silvergrå nyans. 

Avslutande tankar om järnvitriol
Innan du funderar på hur du vill göra bör du veta om att det går alldeles utmärkt att uppnå mer eller mindre samma gråa färg genom att inte behandla fasaden alls. Det man dock riskerar är att få större skiftningar under taksprång osv där solen inte kommer åt lika bra. Dessa skiftningar blir mindre med järnvitriol. Dock verkar järnvitriol ge en något mörkare ton än obehandlat (egen reflektion utifrån eget resultat).

Om du är intresserad av att fördjupa dig så rekommenderar jag länkarna som ligger i texten men du finner även samma länkar till höger på denna sida. 

Jag återkommer när jag tycker att det finns anledning.

All lycka åt dig så länge...